Enskilt avlopp

Skydd av människors hälsa
Avloppsvatten innehåller mycket smittämnen. Viktigaste kravet på avloppsrening är att den ska minimera risken för utsläpp av smittämnen till grundvattnet (och därmed till dricksvattnet) eller till ytvattnet. Reningen ska också minska risken för dålig lukt.

Skydd av miljön
De största miljöproblemen med avlopp är utsläpp av syreförbrukande och gödande ämnen som kan leda till t.ex. att sjöar växer igen. Krav ställs framförallt på att minska dessa utsläpp.

Krav på anläggningar
Miljö- och byggnadsnämnden har inte rätt att ställa krav som gäller generellt för alla avloppsanläggningar i kommunen. I Naturvårdsverkets allmänna råd (pdf, 60 kB) finns utgångspunkt för vilka krav som ska ställas, men kommunen måste ändå alltid göra en bedömning av vilka krav som är rimliga att ställa i just ditt fall. Detta innebär att kraven kan bli olika på olika fastigheter, eftersom förutsättningarna är olika.

Men vissa grundkrav finns ändå. En godkänd avloppsanläggning skall bestå av tät ledning från huset till en typgodkänd slamavskiljare (trekammarbrunn), fördelningsbrunn (i de flesta fallen) och efterföljande reningssteg. Även en funktionsduglig befintlig slamavskiljare kan kompletteras i vissa fall och godkännas.
Avloppsanläggningar för ett eller två hushåll bör dimensioneras för 5 PE (personekvivalenter) per hushåll och åretruntboende.

Använder man inte sin anläggning alls kan man ansöka om uppehåll från slamtömning. Det kan man få i maximalt tre år i taget. Man måste tömma sin anläggning innan uppehållet inleds, annars skulle det kunna bildas en hård slamkaka som knappt går att få bort.

Om man har möjlighet kan man även ansöka om att få omhänderta sitt eget slam. Då måste man kunna visa att slammet tas om hand på ett sätt som inte skadar människors hälsa eller miljön.