Radon

Radon i inomhusluft kan komma från mark, vatten eller från byggnadsmaterial. Några faktorer som påverkar radonhalten är:

• Mängden markluft som läcker in i huset genom sprickor och andra otätheter i grund, i golv, i väggar eller vid rör- och ledningsgenomföringar.
• Hur mycket blå lättbetong som finns i byggnaden och var i byggnaden den finns.
• Hur mycket radon som kan avges från vatten till inomhusluften.
• Hur effektiv ventilationen är i byggnaden.

Nästan all mark innehåller radon som utgör en risk för förhöjda radonhalter inomhus. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus, kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset, särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund otät. Inomhus kan radonhalten då bli hög.
Det är därför viktigt att radonhalten mäts i bostäder med markkontakt. Den vanligaste metoden att mäta radon i inomhusluften är att använda små mätdosor, så kallade spårfilmsdosor. Mätningen ska göras under de delar av året då du måste värma upp huset (eldningssäsongen), det vill säga normalt från oktober till och med april. Mätperioden ska vara minst två månader - helst tre (ger ett årsmedelvärde).
Om radongashalten överstiger riktvärdet 200 Bq/m3 anses bostaden vara en olägenhet för människors hälsa.

Gagnefs kommun har en radonkarta men bedriver ingen mätverksamhet. Vill man mäta radonhalten i sin bostad kontaktar man ett ackrediterat laboratorium.

Det är möjligt att söka bidrag hos Länsstyrelsen för åtgärder som sänker radonhalten under riktvärdet 200 Bq/m3.

En förhöjd radonhalt i inomhusluften kan åtgärdas på en rad olika sätt.
De åtgärder som måste vidtas är olika beroende på vad källan till radonet är och hur byggnaden är utformad. Det finns både byggnadstekniska (till exempel förbättringar av grunden) och ventilationstekniska lösningar. Åtgärder för att sänka radonhalten bör föregås av en utredning av en sakkunnig på radon.

Några exempel på vanliga åtgärder:
Markradon
1. Täta läckagepunkter mot mark, t.ex. håligheter i betongplattan.
2. Installera radonsug inne i byggnaden (skapar ett undertryck under betongplattan).
3. Installera radonbrunn utanför byggnaden (skapar ett undertryck i marken runt byggnaden).

Blåbetong
När källan är blåbetong är ventilationstekniska åtgärder vanligast för att minska radonhalten inomhus. Det finns också en del material och skivor för applicering på väggar av blåbetong som förhindrar att radon avges till luften. Det mest effektiva är att eliminera all blåbetong vilket i de flesta fall inte är byggnadstekniskt möjligt. Exempel på ventilationstekniska åtgärder:
1. Installera fler tilluftsventiler i huset.
2. Installera frånluftsventilation (F) i byggnaden. Om det är risk för markradon bör man vara observant på denna åtgärd eftersom undertrycket i huset ökar.
3. Installera styrd från- och tilluft med värmeväxlare (FTX), vilket också är bra ur energisynpunkt.