
Klagomålen på katter gäller nästan alltid lösspringande katter i tätbebyggda områden, som förorenar på olämpliga ställen. Ibland smiter de även in i bostäder genom tillfälligt öppna dörrar och där smutsar ner eller orsakar allergiska besvär för människor som inte tål pälsdjur.
Låt därför sällskapskatten vara en innekatt. Rastning utomhus kan med fördel göras i koppel om katten vänjs vid detta. Används inte katten till avel så låt veterinär kastrera/ sterilisera den så tidigt som möjligt och samtidigt märka katten i örat. En märkt katt är lättare att få tillbaka om den springer bort. Observera att när katten är ute är ägaren skyldig att hålla den under uppsikt så att den inte förorenar på olämpliga ställen som exempelvis i sandlådor!
Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899):
§ 36, Husdjur och andra djur som hålls i fångenskap skall förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer.
Lag om tillsyn över hundar och katter (SFS 2007:1150):
§ 1, Hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter.
§ 21, En katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad, får avlivas av jakträttshavaren eller av någon som företräder denne. Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd av polismyndigheten.
